Statistik
Aggregerade nyckeltal om det utländska ägandet av svensk naturrikedom och infrastruktur. Varje tal är källbelagt: researchtalen med länk till källan, dataset-talen beräknade ur kartans eget dataset där varje ägaruppgift har källa. Diagrammen kan växlas till tabell och läses av utan färg.
9,5 miljarder kronor lämnade landet 2024
Utdelningar till utländska moderbolag.
Överblick
Fyra tal om det utländska ägandet av svensk naturrikedom och infrastruktur. Talen om kartans dataset är beräknade ur plundring.se; beloppet som lämnar landet är källbelagt ur årsredovisningar.
Kartlagda anläggningar
311
Andel med utländsk ägarpost
63,3 %
Utländska ägarländer
15
Utdelningar ut ur landet
9 500 miljoner kronor (2024)
Effekt och vinstflöden
Hur stor del av elproduktionens effekt som är utländskt ägd, och de belopp som årsredovisningarna visar kring de utlandsägda bolagen.
Vattenkraften: utländsk ägarandel
38,4 %
Effektviktad andel av 15 663,9 MW installerad effekt i 201 kraftverk på minst 10 MW.
40,4 % av effekten har minst en utländsk ägarpost.
Metodik
Population: datasetets vattenkraftverk med minst 10 MW installerad effekt. Varje anläggnings installerade effekt viktas med den kända utländska ägarandelen — summan av andel_procent för utländska poster i ägs av-relationen, kapad vid 100 procent. Utländska poster med andel enbart i fritext viktas som 0 men anläggningen räknas in i effekten med utländsk ägarpost; den viktade andelen är därför en undre gräns. Drivs av-relationer räknas som drift, inte ägande. Börsnoterade svenska ägares utländska aktieägare redovisas som en samlad egen post (landkod ZZ, "Flera länder") och räknas som utländskt ägande i viktningen, men aggregatkoden utesluts ur räknaren för ägarländer och ur fördelningen per ägarland eftersom den inte är något enskilt land.
Kärnkraften: utländsk ägarandel
44,7 %
Effektviktad andel av 6 972 MW installerad effekt i datasetets 3 aktiva kärnkraftverk.
100 % av effekten har minst en utländsk ägarpost.
Metodik
Population: samtliga aktiva kärnkraftverk i datasetet. Varje anläggnings installerade effekt viktas med den kända utländska ägarandelen — summan av andel_procent för utländska poster i ägs av-relationen, kapad vid 100 procent. Utländska poster med andel enbart i fritext viktas som 0 men anläggningen räknas in i effekten med utländsk ägarpost; den viktade andelen är därför en undre gräns. Drivs av-relationer räknas som drift, inte ägande. Börsnoterade svenska ägares utländska aktieägare redovisas som en samlad egen post (landkod ZZ, "Flera länder") och räknas som utländskt ägande i viktningen, men aggregatkoden utesluts ur räknaren för ägarländer och ur fördelningen per ägarland eftersom den inte är något enskilt land.
Vinster som lämnar landet
Föreslagna utdelningar och årsresultat kring de fyra stora utlandsägda energibolagen, i miljoner kronor. Beloppen mäter olika saker (utdelning, ränta på ägarlån, resultat efter finansnetto), avser olika räkenskapsår och varierar kraftigt mellan år — läs förbehållen i tabellen och källorna. Ellevios räntebetalning går till ungefär hälften till svenska pensionsbolag, och Unipers vattenkraftvinst delades inte ut.
- Fortum → Finland6 000 Mkr
- Ellevio, ägarlån3 649 Mkr
- E.ON → Tyskland3 400 Mkr
- Uniper, vattenkraft1 752 Mkr
Fördelningar
Datasetet nedbrutet tre vägar: efter dominerande ägartyp, efter ägarland och efter anläggningskategori. Varje diagram kan växlas till en tabell och läses av utan färg.
Dominerande ägartyp
Antal anläggningar per dominerande ägartyp — den största utländska ägarposten, eller (utan utländsk post) den dominerande svenska ägaren. Samma färgkodning som på kartan; färgen följer ägartypen, inte ordningen.
- Utländsk stat
- Svensk offentlig
- Utländskt bolag
- Pensionsfond
- Svensk privat
- Riskkapital
- Utländsk stat136
- Svensk offentlig110
- Utländskt bolag46
- Pensionsfond12
- Svensk privat4
- Riskkapital3
Ägarland
Antal anläggningar med minst en ägarpost från landet (som ägare eller operatör). De åtta vanligaste länderna visas var för sig; resten summeras som ”Övriga”. En anläggning kan ha ägare i flera länder.
- 🇫🇮 Finland82
- 🇩🇪 Tyskland42
- 🇳🇴 Norge31
- 🇺🇸 USA14
- 🇨🇭 Schweiz8
- 🇫🇷 Frankrike6
- 🇳🇱 Nederländerna4
- 🇩🇰 Danmark3
- Övriga10
Anläggningskategori
Antal kartlagda anläggningar per kategori, från vattenkraft till datacenter.
- Vattenkraft201
- Fjärrvärme20
- Järnväg16
- Sopförbränning15
- Gruva13
- Hamn10
- Datacenter9
- Elnät7
- Kraftvärme7
- Skog6
- Flyg4
- Kärnkraft3
Gruvorna
Malmen som bryts ur svensk berggrund är värd tiotals miljarder kronor om året, men mineralersättningen till markägare och stat är två promille (0,2 procent) av mineralvärdet — den nivå minerallagen sätter. Kontrasten mellan raderna är själva poängen.
Den svenska malmproduktionens värde
57 miljarder kronor (2024)
Gruvornas sammanlagda omsättning (metallgruvor exklusive smältverk) 2024 enligt SGU:s Bergverksstatistik 2024 — "nästan 57 miljarder kronor", en minskning med cirka 12 procent från 2023, främst på grund av ett svagt järnmalmsår. Malmproduktionen var drygt 80 miljoner ton. Talet är branschens omsättning, inte vinst eller exportvärde.
Mineralersättning för all svensk gruvbrytning
13 235 667 kronor (2024)
Total mineralersättning för brytningsåret 2024, beslutad och utbetald året därpå: 13,2 miljoner kronor från 21 koncessioner, varav 9,9 miljoner till markägarna och 3,3 miljoner till staten (för brytningsåret 2025: 23,0 miljoner totalt). Enligt minerallagen 7 kap. 7 § betalar gruvbolagen två promille (0,2 procent) av det beräknade värdet av de koncessionsmineral som brutits under året — tre fjärdedelar (1,5 promille) går till fastighetsägarna inom koncessionsområdet och en fjärdedel (0,5 promille) till staten. Ersättningen beräknas på koncessionsmineralens värde, en smalare bas än gruvnäringens omsättning, men kontrasten är ändå talande: 13,2 miljoner kronor i ersättning samma år som gruvorna omsatte nästan 57 miljarder.
Utländskt ägande per län
Sveriges 21 län färgade efter justerad andel anläggningar med utländsk ägarpost — hetare färg betyder mer utländskt ägande. Välj ett län för dess sida, eller växla till tabell.
Andel med utländsk ägarpost
Län med utländsk ägarandel
Sveriges län rangordnade efter justerad andel anläggningar med utländsk ägarpost — samma mått, och samma röda skala, som värmekartan ovan: kartan visar var, stapeln visar rangordningen. Överst ligger länet med störst utländsk ägarandel. Växla till tabell för antal och placering.
- Gävleborgs län94,8 %
- Värmlands län93,5 %
- Dalarnas län90 %
- Hallands län83,8 %
- Örebro län76,7 %
- Jämtlands län74,3 %
- Kalmar län72,5 %
- Västernorrlands län71,5 %
- Stockholms län66,3 %
- Kronobergs län65 %
- Södermanlands län65 %
- Skåne län64,1 %
- Västmanlands län58 %
- Uppsala län49 %
- Västra Götalands län47,1 %
- Östergötlands län44,5 %
- Västerbottens län39,4 %
- Jönköpings län38 %
- Norrbottens län16,3 %