En källbelagd tidslinje
Utförsäljningen — en tidslinje
Sajten visar nuläget: vem som äger svensk el, skog, gruvor och infrastruktur i dag. Men nuläget har en historia. Den här tidslinjen samlar källbelagda hållpunkter i den svenska bortförsäljnings- och marknadsutsättningsbågen — när och hur statliga monopol avreglerades, statliga bolag börsnoterades, energibolag och elnät bytte ägare, gruvor gick omkull eller mot börsen, och utländska jättar etablerade serverhallar på svensk el. Varje händelse är källbelagd och neutralt formulerad; osäkra uppgifter är utelämnade.
Från avregleringen 1996 till betalvägsförslagen 2026:
Sydkraft blev tyskt, Fortums elnät såldes för 60,6 miljarder, Nuon köptes för 89 miljarder.
- Vattenfall och avregleringen (Vattenfalls historia och kulturarv) (öppnas i ny flik)
- Den svenska elmarknaden efter avregleringen 1996 (Ekonomisk Debatt, Nationalekonomiska föreningen) (öppnas i ny flik)
- Eon Sverige (Wikipedia) — E.ON köpte majoriteten i Sydkraft 2001, namnbyte till E.ON Sverige 2005 (öppnas i ny flik)
- Sydkraft (Wikipedia) — majoritetsposten förvärvad 2001 av E.ON i en affär värd cirka 6,5 miljarder USD (öppnas i ny flik)
- Fortum slutför försäljningen av sin svenska elnätsverksamhet (Fortum Sverige, pressmeddelande via Cision) — 60,6 mdr kr, Borealis 50 %, AP-fonder och Folksam (öppnas i ny flik)
- Fortum säljer den svenska elnätsverksamheten (Fortum, pressmeddelande mars 2015 via Mynewsdesk) — ca 906 000 kunder och ca 71 000 km elnät (öppnas i ny flik)
- Ellevio ny ägare till Fortums elnät (Arbetet, 2015-06-25) (öppnas i ny flik)
- Nuon — historien bakom företaget som Vattenfall köpte (Vattenfalls historia) — köpet 2009 för 89 miljarder SEK (öppnas i ny flik)
- Ny storförlust för Vattenfall — stora nedskrivningar (SVT Nyheter) — nedskrivning av Nuon-värdet (öppnas i ny flik)
- Regeringen öppnar för att införa nya former för att finansiera och organisera utvecklingen av transportinfrastrukturen (Regeringen, pressmeddelande 2026-07-09) (öppnas i ny flik)
- Objekt för offentlig-privat samverkan (OPS) — Underlagsrapport till nationell plan 2026–2037 (Trafikverket, publ.nr 2025:117) (öppnas i ny flik)
- Källbelagda händelser
- 14
- Tidsspann
- 1996–2026
Händelserna i tur och ordning
Varje hållpunkt är källbelagd och neutralt formulerad. Händelser som ännu inte är beslutade — en förberedd men ej beslutad börsnotering, föreslagna men ej beslutade OPS-objekt — är märkta som sådana i beskrivningen. Scrolla för att följa bågen; hela tidslinjen finns även utan JavaScript.
- 1996
Elmarknaden avregleras
Den 1 januari 1996 trädde en ny reglering av den svenska elmarknaden i kraft. Produktion och handel med el konkurrensutsattes, medan själva elnätet — ett naturligt monopol — förblev reglerat och övervakat. En ny ellag (1997:857) ersatte den gamla ellagen (1902:71), och den svenska marknaden knöts till den elbörs som tidigare startats i Norge. Reformen la grunden för dagens uppdelning mellan elhandel och elnät.
- 1999
Arlandabanan invigs — Sveriges första större OPS
Arlandabanan mellan Stockholm och Arlanda invigdes den 25 november 1999. Den byggdes som offentlig-privat samverkan (OPS): det privata bolaget A-Train tilldelades 1994 rätten att bygga banan och finansierade omkring hälften av bygget (banan kostade cirka 6 miljarder kronor), i utbyte mot en 40-årig koncession med rätt att ta ut avgift för trafiken. Det är hittills Sveriges enda större OPS-projekt inom transportinfrastruktur.
BeloppByggkostnad cirka 6 miljarder kronor; A-Train finansierade omkring hälften
- 2000
Telia börsintroduceras
I juni 2000 börsnoterade staten det tidigare telemonopolet Telia och sålde ut cirka 30 procent av aktierna. Aktien marknadsfördes som en folkaktie och närmare en miljon svenskar tecknade sig till introduktionskursen 85 kronor. Tidpunkten sammanföll med att IT-bubblan sprack: kursen föll snabbt och stod ungefär ett år senare i cirka 25 kronor.
BeloppStaten fick cirka 65 miljarder kronor; introduktionspris 85 kronor per aktie
- 2001
Tyska E.ON tar över Sydkraft
Under 2001 förvärvade den tyska energikoncernen E.ON majoriteten i Sydkraft, ett av Sveriges största energibolag. Sydkraft köpte 2004 det svenska energiföretaget Graninge, och 2005 bytte bolaget namn till E.ON Sverige. En stor del av den svenska el- och värmeförsörjningen kom därmed under tyskt ägande.
BeloppFörvärvet av majoriteten i Sydkraft värderades till cirka 6,5 miljarder USD
- 2009
Statliga Vattenfall köper nederländska Nuon
Den 23 februari 2009 köpte det statliga Vattenfall det nederländska energibolaget Nuon för 89 miljarder kronor — då det största utlandsförvärv ett svenskt företag gjort, en del av Vattenfalls kraftiga europeiska expansion. Köpet blev en förlustaffär: Vattenfall skrev senare ned värdet på Nuon med tiotals miljarder kronor (bland annat 52 miljarder kronor) i takt med att elpriserna föll.
Belopp89 miljarder kronor (2009); senare nedskrivningar av Nuon-värdet på tiotals miljarder kronor
- 2009
Apoteksmonopolet avvecklas
Den 1 juli 2009 avvecklades det statliga apoteksmonopolet. Apoteket ABs ensamrätt på detaljhandel med läkemedel bröts och marknaden öppnades för privata aktörer med tillstånd från Läkemedelsverket. Som en del av omregleringen såldes 616 av statens apotek ut, varav 466 i portföljer om 10–199 apotek till privata köpare.
Belopp616 apotek såldes ut i samband med omregleringen
- 2013
Facebook öppnar sitt första datacenter utanför USA — i Luleå
I oktober 2011 meddelade Facebook att bolaget skulle bygga ett datacenter i Luleå — dess första utanför USA. Bygget startade i oktober 2011 och det första datacentret stod klart i mars 2013. Anläggningen, som drar nytta av det norrländska klimatet för kylning och av förnybar el, blev en tidig symbol för de utländska serverhallsetableringarna i norra Sverige.
- 2014
Northland Resources konkurs — järnmalmsgruvan i Kaunisvaara
Den 8 december 2014 försattes gruvbolaget Northland Resources i konkurs. Bolaget hade brutit järnmalm i Kaunisvaara i Pajala kommun sedan 2012 men slogs ut när järnmalmspriset nästan halverades. Konkursen — Sveriges största i modern tid, med skulder på omkring 14 miljarder kronor mot tillgångar på cirka 1,8 miljarder — ledde till hundratals direkta uppsägningar. Det nya bolaget Kaunis Iron övertog gruvtillgångarna 2017; malmbrytningen återupptogs sommaren 2018.
BeloppSkulder på omkring 14 miljarder kronor
Källor - 2015
Fortum säljer det svenska elnätet — Ellevio bildas
Under 2015 sålde Fortum sin svenska eldistributionsverksamhet — omkring 71 000 kilometer elnät och cirka 906 000 kunder — för 60,6 miljarder kronor. Köpare var ett konsortium där infrastrukturinvesteraren Borealis ägde hälften, tillsammans med Tredje och Första AP-fonden och Folksam. Det utbrutna bolaget fick namnet Ellevio.
Belopp60,6 miljarder kronor
Källor- Fortum slutför försäljningen av sin svenska elnätsverksamhet (Fortum Sverige, pressmeddelande via Cision) — 60,6 mdr kr, Borealis 50 %, AP-fonder och Folksam (öppnas i ny flik)
- Fortum säljer den svenska elnätsverksamheten (Fortum, pressmeddelande mars 2015 via Mynewsdesk) — ca 906 000 kunder och ca 71 000 km elnät (öppnas i ny flik)
- Ellevio ny ägare till Fortums elnät (Arbetet, 2015-06-25) (öppnas i ny flik)
- 2018
Amazon Web Services öppnar tre datacenter — Stockholm-regionen
Amazon Web Services meddelade den 4 april 2017 att bolaget skulle etablera tre datacenter i Sverige, och i slutet av 2018 öppnade de i Eskilstuna, Västerås och Katrineholm som AWS:s nya Stockholm-region. Etableringen är en av de större utländska hyperscaler-satsningarna på svensk el och mark.
- 2021
Microsoft öppnar datacenterregion i Gävle, Sandviken och Staffanstorp
Under 2021 öppnade Microsoft en svensk datacenterregion med anläggningar i Gävle, Sandviken och Staffanstorp, driven på fossilfri el. Bolaget har beskrivit den efterföljande utbyggnaden som sin största satsning i Sverige, med bland annat tusentals grafikprocessorer (GPU:er) för AI vid anläggningarna — ännu ett exempel på utländska molnjättar som knyter upp svensk elkapacitet.
- 2026
Kaunis Holding förbereder en möjlig börsnotering (ej beslutad)
Den 31 mars 2026 meddelade Kaunis Holding — moderbolag till järnmalmsgruvan i Kaunisvaara (Pajala) — att bolaget inleder förberedelser för en möjlig framtida börsnotering, sedan miljötillståndet vunnit laga kraft. Något formellt beslut om notering är INTE fattat, och en eventuell notering uppges kunna ske tidigast under andra halvåret 2026. Formuleras därför som en förberedelse, inte en genomförd utförsäljning.
- 2026
Google beslutar bygga sitt första svenska datacenter i Horndal
Google köpte 2017 cirka 109 hektar mark i Horndal (Avesta kommun) med avsikt att bygga serverhallar, men uppgav under flera år att inget affärsbeslut fattats. I början av juni 2026 kom beskedet att bolaget går vidare och bygger datacentret — Googles första i Sverige.
- 2026
Regeringen öppnar för OPS — möjliga privata betalvägar
I juli 2026 öppnade regeringen för att bygga och driva statlig transportinfrastruktur genom offentlig-privat samverkan (OPS): privata projektbolag som bygger, finansierar och sköter drift, där finansieringen kan (men inte måste) inkludera brukaravgifter. Trafikverket fick i uppdrag att förbereda genomförande via OPS och pekade i en underlagsrapport till nationell plan 2026–2037 ut nio möjliga OPS-objekt. Inget är beslutat; objekten är förslag.
BeloppNio föreslagna OPS-objekt till ett samlat värde på över 80 miljarder kronor
Källor- Regeringen öppnar för att införa nya former för att finansiera och organisera utvecklingen av transportinfrastrukturen (Regeringen, pressmeddelande 2026-07-09) (öppnas i ny flik)
- Objekt för offentlig-privat samverkan (OPS) — Underlagsrapport till nationell plan 2026–2037 (Trafikverket, publ.nr 2025:117) (öppnas i ny flik)
Så är tidslinjen gjord
Tidslinjen redovisar den svenska bortförsäljnings- och marknadsutsättningsbågen: avregleringar, utförsäljningar och etableringar där svenska tillgångar, bolag och infrastruktur öppnades för marknaden eller (ofta utländskt) kapital. Varje händelse har ett årtal (ar), en rubrik och minst en fullständig källa (titel/url/datum); bygget stoppar annars. Uppgifter som inte kunnat källbeläggas är UTELÄMNADE, inte gissade — inga påhittade datum eller belopp. belopp är fri text och citeras som källan anger det (olika enheter/valutor) eller utelämnas (null). Formuleringen bär bara vad källan bär; händelser som ännu inte är beslutade (t.ex. en förberedd men ej beslutad börsnotering, eller föreslagna men ej beslutade OPS-objekt) märks som sådana. Händelserna sorteras kronologiskt på årtal, sedan datum, sist id.
Sammanställt ur plundring.se:s tidslinjedataset, 15 juli 2026.