plundring.se

Två grannländer, samma sorts forsar

Sverige vs Norge — landet som sålde och landet som behöll

Vem äger vattenkraften?

Norge

88 %

av norsk vattenkraft är offentligt ägd enligt NVE (uppdaterad juli 2025 utifrån aktieägarregistret vid utgången av 2024).

Källa

Sverige

128 av 201

kartlagda svenska vattenkraftverk i sajtens dataset har minst en utländsk ägare (datasetversion 2026-07-12). Måtten skiljer sig: NVE mäter hela den norska vattenkraften, sajtens dataset det kartlagda urvalet.

Källa

Två grannländer byggde sitt välstånd på samma sorts forsar. Norge skrev in i lag att vattenkraften tillhör allmänheten: kraftjätten Statkraft är helägd av staten, nya kraftverkskoncessioner kräver minst två tredjedelar offentligt ägande och 88 procent av vattenkraften är offentligt ägd. Sverige avreglerade elmarknaden 1996 — fem år senare var Sydkraft tyskt, 2015 såldes Fortums svenska elnät till ett privatlett konsortium, och i dag har 128 av de 201 svenska vattenkraftverk som den här sajten kartlagt minst en utländsk ägare. Jämförelsen nedan är källbelagd punkt för punkt.

Nyckeltalen sida vid sida

Samma fråga, två svar — varje tal med egen källa. Måtten är inte alltid samma sort på båda sidor; var skillnaden ligger står vid respektive tal.

Punkt för punkt

Norge först, Sverige efter — varje sida av jämförelsen står på egna källor.

Kraftjätten: helstatlig i Norge — såld och tysk i Sverige

Norge

Statkraft — den norska statens kraftkoncern — är helägt av norska staten: Statkraft AS ägs i sin helhet av Statkraft SF, som ägs av staten genom Nærings- og fiskeridepartementet. Organiseringen som statsforetak innebär enligt norska Energidepartementet att staten måste vara ensam ägare, och genom Statkraft SF äger staten närmare 35 procent av den norska produktionskapaciteten.

Källor

Sverige

Sydkraft — då ett av Sveriges största energibolag, med betydande svensk vattenkraft — såldes 2001 till tyska E.ON i en affär där majoritetsposten värderades till cirka 6,5 miljarder USD; 2005 bytte bolaget namn till E.ON Sverige. Sydkrafts vattenkraft ligger i dag i Uniper-koncernen, och tyska staten övertog cirka 99 procent av Uniper SE i december 2022 i energikrisens räddningspaket. Samtidigt som kraftbolagen gick till utländska ägare expanderade statliga Vattenfall utomlands: 2009 köptes nederländska Nuon för 89 miljarder kronor — följt av nedskrivningar på tiotals miljarder när elpriserna föll.

Källor

Lagen: hjemfall och ägarkrav i Norge — avreglering i Sverige

Norge

Kring 1906 ägde utländska intressen omkring tre fjärdedelar av den norska vattenkraften. Svaret blev konsesjonslovene 1909 och 1917 med hjemfallsrett: när en privat koncession löper ut tillfaller vattenfallet med kraftverk och anläggningar staten "med full eiendomsrett og uten vederlag". När EFTA-domstolen i juni 2007 underkände att bara privata ägare omfattades av hjemfall svarade Norge med att strama åt, inte släppa efter: en provisorisk förordning infördes redan den 10 augusti 2007, och genom 2008 års lagändring skrevs konsolideringsmodellen in i industrikonsesjonsloven (i dag vannfallrettighetsloven) — nya förvärvskoncessioner ges bara till offentliga aktörer eller bolag där det offentliga har minst två tredjedelar av kapitalet och rösterna, och försäljning av mer än en tredjedel av offentligt ägda vattenfall och kraftverk till privata förbjöds. Lagens ändamålsparagraf slår fast att landets vattenkraftresurser "tilhører og skal forvaltes til beste for allmennheten" genom offentligt ägande på stats-, fylkes- och kommunnivå.

Källor

Sverige

Den 1 januari 1996 avreglerades den svenska elmarknaden: produktion och handel med el konkurrensutsattes genom den nya ellagstiftning som trädde i kraft vid nyåret 1996 och ersatte regelverket från 1902 års ellag. Vägen därefter gick åt andra hållet än den norska: 2001 tog tyska E.ON över Sydkraft, och 2015 sålde Fortum hela sin svenska eldistribution — omkring 71 000 kilometer elnät och cirka 906 000 kunder — för 60,6 miljarder kronor till ett konsortium där infrastrukturinvesteraren Borealis ägde hälften; det utbrutna bolaget fick namnet Ellevio.

Källor

Vattenkraften i dag: 88 procent offentlig i Norge — utländska jättar i Sverige

Norge

Enligt NVE är 88 procent av norsk vattenkraft offentligt ägd; norska privata ägare står för ytterligare 4 procent. Översikten uppdaterades i juli 2025 och bygger på NVE:s kraftverksdatabaser och det norska skatteverkets aktieägarregister vid utgången av 2024. Kommuner, fylkeskommuner och staten ägde 2023 dessutom över 80 procent av produktionskapaciteten för all förnybar kraft i Norge.

Källor

Sverige

Av de 201 svenska vattenkraftverk som plundring.se kartlagt har 128 minst en utländsk ägare. Finska Fortum — där finska staten är majoritetsägare med 51,26 procent — är ägare eller delägare i 68 av verken; bara i Klarälven driver Fortum enligt egen uppgift 23 kraftverk. Tyskägda Uniper äger 30 av verken. Och norska statens Statkraft, som hemma verkar under hjemfalls- och konsesjonslagstiftningen, äger 30 svenska vattenkraftverk genom Statkraft Sverige AB.

Källor

Vinsten: till norska staten — och ut ur Sverige

Norge

Statkrafts vinst delas ut till ägaren, norska staten. Ägarens uttalade utdelningsförväntan är 85 procent av realiserad vinst efter skatt från den norska vattenkraftsverksamheten, och 35 procent från övrig verksamhet. Vinsten från norsk vattenkraft stannar alltså i allt väsentligt hos det norska offentliga.

Källor

Sverige

Under 2024 beslutades och betalades utdelningar på sammanlagt 9,5 miljarder kronor, ur 2023 års bokslut, från de svenska toppbolagen i de två stora utlandsägda energikoncernerna till deras utländska moderbolag: Fortum Sweden AB 6,0 miljarder kronor till finska Fortum Oyj och E.ON Nordic AB 3,5 miljarder kronor till tyska E.ON SE. (För räkenskapsåret 2024 föreslog Fortum Sweden 0 kronor och E.ON Nordic 3,4 miljarder, som beslutas 2025.) Statliga Vattenfall delade samtidigt ut 7 miljarder kronor till svenska staten för 2024 — den delen av kraftvinsterna stannar i landet.

Källor

Så är jämförelsen gjord

Metod och källdisciplin

Jämförelsen ställer källbelagda norska förhållanden mot källbelagda svenska: varje jämförelsepunkt och nyckeltal har minst en fullständig källa (titel/url/datum) på VARJE sida — bygget stoppar annars. Norska uppgifter kommer i första hand från primärkällor (Statkraft, Energifakta Norge/Energidepartementet, NVE, Lovdata, Stortinget, Store norske leksikon). Svenska uppgifter återanvänder redan källbelagda poster ur sajtens övriga dataset (utförsäljningstidslinjen, vinstkontexten och kategoridatat); tal härledda ur sajtens eget dataset (t.ex. 128 av 201 kartlagda vattenkraftverk med minst en utländsk ägare) avser den angivna datasetversionen och sajtens kartlagda urval, inte samtliga svenska vattenkraftverk. Måtten på ömse sidor är inte alltid samma sort (NVE:s andel av norsk vattenkraft mot antal kartlagda verk); skillnaden redovisas i stället för att räknas om. Osäkra uppgifter är UTELÄMNADE, inte gissade — inga påhittade tal eller datum, och inga påståenden om vad svensk lag saknar; de svenska sidorna redovisar belagda händelser och ägarförhållanden.

Sammanställt ur plundring.se:s Sverige–Norge-jämförelse, 16 juli 2026.